"Du skall vara trogen ditt handlingsssystem"  så säger t.ex Eva Bertilsson från Carpe Momentum . Självklart och tydligt! Och jag har inga protester mot det.

 Men det man kan tillägga är väl att det inte innebär att man måste följa en viss persons handlingsstil till 100%.  Även om någon påstår att man använder sig av någons stil så har man oftast några personliga signaler som skiljer sig fast man inte är medveten om det.

Det är ok bara man själv är konsekvent med sina signaler.  

Man ska träna så noggrant som det bara går på att bli tydlig med sina signaler och att få hunden att förstå dessa.

Hunden ska inte behöva bli tveksam på hur den ska agera vid ett hinder eller en viss sektion.   Det händer ju att man tar till ”luringar” på banan för att underlätta vid en viss passage.

Något jag själv haft svårt för är att få hundarna att springa rakt förbi en tunnelingång och ta den bortre i stället, om jag inte ger signaler om att vi i stället ska ut från tunnelingången en bit i stället.

 Hade jag tränat lika mkt på det som på slalom och kontaktfält hade det troligtvis inte varit några problem. 

Susan Garret säger med bestämdhet att man inte ska använda sig av signaler som t.ex att locka till sig hunden åt ”fel” håll innan om den sedan egentligen ska svänga åt andra hållet. Greg Derret tycker att man ska lägga ner väldigt mkt tid på grundträning, ex, ska hunden kunna cirkelarbete, förstå alla enskilda uppgifter innan man börjar tävla. 

Vem av dessa håller jag inte med??  

Jag håller inte med Susan Garret, eller åtminstone inte helt. När det gäller tunnelingångsexemplet ovan så vill jag följa regeln fullt ut, för att inte förlora tid på banan .

Så jag tränar på att hunden aldrig ska svänga ut (in till tunneln vid sidan av oss) om jag har armen rakt fram eller intill kroppen. Och den ska alltid svänga ut om jag håller min arm ut åt sidan.  Så enkelt egentligen men ändå så svårt ..bara för att man helt enkelt inte tränat på det tillräckligt. 

Jag har en jättestor vind där min lilla balans ska flytta in nu under vintern men där ska även min tunnel (billigare IKEA variant..) stå och minst en stund per dag ska efter vintervilan ägnas åt att träna på signalerna.  

Greg Derrets filosofi om grundträning håller jag med fullkomligt nu. Det gjorde jag inte i början av agilitykarriären då jag inte var lika medveten om grundträningens betydelse för framgångar på tävling. Det var ju så roligt att komma igång med tävlandet.

 Men en invändning har jag även mot honom…

 jag tycker inte att hunden måste kunna kampa innan den får tävla. Självklart är det bra som belöning eller för att ”tagga upp” hunden innan den ska in på banan och vi tränar på det trots allt. 

Den "agilitykändis" vars handlingsmetoder jag mest vill följa är Jenny Damm. Hon använder en del signaler som strider emot Susan Garret nämligen just regeln om att inte dra till sig hunden innan den ska åt andra hållet. Jag har fått mkt bättre bakombyten genom att följa Jennys metoder i stället.

Hon vrider axeln åt det ena hållet vid bakombyten och drar till sig hunden ngt innan den svänga åt andra hållet. Innan man blir lika duktig på det som Jenny så kanske man förlorar några hundradelar före hindret men hunden blir säkrare på vart den ska efter hindret.

Det är det bästa med Jenny. Hon är en av de allra duktigaste på att ge hunden tidiga signaler om vart hunden ska sedan.  Men vilken handlingsmetod man än väljer så kommer man inte i från att det krävs väldigt mkt arbete för att bli duktig på dem och få dem att fungera.  

Se artikel om Greg Derret: http://www.hundsport.se/redaktionellt/agility_mapp/kronika_grundtraning.html

Carpe Momentum ordnar inom kort en kurs med Greg Derret:

http://www.carpemomentum.nu/Kurser3.htm

Jenny Damms filmer:http://www.lotuseducation.se/sales