Precis det som rubriken säger så var det något väsentligt som saknades hos mig, nämligen farten, vid Boråstävlingen som var i går.

Startade tyvärr lite stressat på morgonen eftersom det visade sig vara en hel del strukna trots det otroligt vackra vårvädret. Och förberedelserna på plats blev inte så lugna som jag önskat :-(  men men...  jag startade friskt och laddat, konstigt nog hann jag inte bli så nervös vid första loppet  ( det kom senare..) som var AG  med den "lilla" hunden. Lagom klurig bana med både fartsträckor men även "trassla till dig här om du inte är fokuserad"

 -sträckor... Alltså lagom utmanande. Han sprang med rätt bra i starten men sedan fastnade han vid domaren.. "hej ,varför står du här och ser ut som om du inte bryr dig om mig?" Fick tillbaka honom men blev ändå diskad. Han diskade sig även i Hopp A och B men för varje lopp blev det bättre och bättre. Han skulle nog haft större chans på en vanlig klass 1 bana i stället för denna inoff. men åh vad bra det var för honom att träna med att klara miljön och funktionärer etc.  Fick ändå ett litet  "kvitto" på hur långt träningen kommit.

Med den stora hunden blev det disk frivilligt i agilityn eftersom han  hoppade av balansen för tidigt utan en tanke på vad han skulle göra på kontaktfältet egentligen. HRRM... tog om och då blev det fint. I hopp A tappade han lite fokus redan i starten men följde ändå med bra runt banan , jag var dock lite orolig över den "svåra" slalomingången och tyvärr så "hjälpte" jag honom för mkt... eller snarare "stjälpte" honom eftersom jag då råkade trycka på honom för mycket så han i stället gick utanför , vägran och 5 fel totalt på det loppet. Vi blev ändå 3:a, vilket väl var ok förutom att jag som vanligt förbannade detta "eländiga" men så utmanande slalomhinder. Självklart så här i efterhand så förbannar jag förstås mig själv i stället som inte vågade lita på honom tillräckligt för att ge honom en chans att hitta ingången lite mer självständigt. OBS; påminnelse till nästa tävling: OM han kommer ganska rakt på slalomet så ska jag inte trycka på , inte ge för stora signaler utan lita på honom. OM det är en svår ingång så ska jag däremot vara tydligare med att styra honom mot rätt ingång men inte trycka på så himla mkt. I sista loppet som var Hopp B var han  och jag lite "slut i rutan" för då kom hans gamla beteende tillbaka.. ett par av mina klubbkompisar som befann sig bredvid banan fick ett litet besök på vägen efter en raksträcka. Han saknade dem väl och speciellt deras söta tikar som i stället för att vara med på vår ordinarie agilityträning varit på kurs under samma dagar som vi tränar. Men jag kan inte skylla på det... Jag inser ju att detta inte skulle uppstå om jag inte halkat efter på banan ...Klart han börjar tänka på annat när inte matte inte riktigt är med där framme. Detta var huvudorsaken till resultatet i samtliga lopp.  En halv sekund utan rätt "styrning" räcker för att han ska hinna "upptäcka" andra saker i blickfånget.

 OBS! Påminnelse: Jag KAN springa före min hund ,, jag SKA lita på att han då håller fokus. Jag KAN placera mig i god tid på rätt linje. Nåja.. Tack för att vi får fler chanser. Söderköping nästa!

Ska träna  träna träna träna träna  fart  fart fart och placering!!!!

Jag ska dessutom tvinga mig själv att inte fokusera på resultat, eftersom det ändå inte är något man kan styra egentligen. Jag bli bara så missnöjd då. Målsättningen ska i stället vara att jag ska ha ett bra samarbete med min hund genom hela banan. Då kommer resultaten av sig själva. Jag är mkt medveten om att jag är för passiv vid vissa situationer och måste alltså jobba på lite mer och använda de där två delarna på nederdelen av kroppen mycket mer... Det får antagligen bli lite fler joggingturer nu också.

Men vad det var skönt att få komma igång med utomhustävlingarna igen! Härligt!!